Förlossningsberättelse

På torsdagskvällen den 16/10 satt jag och Seb som vanligt i soffan och kollade tv. Av någon anledning kommer vi in på förlossning och att det kan hända när som helst nu. Han säger även att det kan ju faktiskt bli ikväll rent av. Tidigare idag ringe svärmor och sa satt hon glömt mobilen hemma och att det då slagit henne att det faktiskt kan ske när som helst nu, hon fick då bråttom hem för att hämta den.
Gick och lade mig vid 22 och vaknade med ett ryck vid 23:25 av att jag drömde att jag hade värkar. Känner att jag är kissnödig och går till toaletten. Halvvägs tills toan känner jag hur det rinner längs benet. Fösta tanken är att jag kissat på mig, sedan slår det mig att det måste vara vattnet som gått. Säger till Seb att vattnet gått men inga värkar än, jaha, oj oj då säger han. Jag går och lägger mig igen och  börjar läsa på 1177 om hur man ska tänka när vattnet gått. Fem min efter att jag lagt mig börjar värkarna, laddar snabbt ner en värkapp på telefonen och börjar klocka. Redan från början är det ca 3-4min mellan värkarna och ganska snabbt blir dom starkare. Går upp och försöker ringa förlossningen, upptaget. Tänker att jag nog behöver gå på toa igen, på vägen till toan går vattnet igen och den här gången rejält. Får tag i förlossningen som säger att vi kan avvakta en stund och vart det hela tar vägen. Säger åt Seb att ringa svärmor då värkarna bara blir starkare. Hon skyndar sig hit, jag ligger då på soffan och försöker slappna av. Varannan värk är starkare och varannan svagare. Ringer förlossningen igen och undrar hur vi ska tänka, eftersom värkarna nu är ganska starka tycker hon att vi ska börja rulla in till förlossningen. Kl: 01:30 skrivs vi in på förlossningen. Tar mig knappt från bilen bort till hissen, värkarna bara avlöser varandra. Väl inne i hissen upp till förlossningen inser jag att jag inte fixar att gå sista biten, får då åka rullstol. Väl inne på rummet får jag ganska snabbt lustas och ganska snart efter det måste dom höja lustgasen för optimal effekt. Känner att barnmorskan är ganska stressad, hinner inte med något urinprov och hon har full sjå med att ta prover och sätta nål. Efter en stund säger jag att jag nog vill ha lite EDA nu. Måste först kolla hur mycket öppen du är, det har inte hunnits med innan. Hon säger då att jag ät öppen 8cm och att det inte hinns med. Känner då en uns av panik då jag inser att jag får klara mig på lustgas. En kort stund senare känner jag hur värkarna ändrar karaktär, sista vattnet går. Vid nästa värk säger jag till barnmorskan att jag nu har krystvärkar. Då får dom bråttom, gör i ordning lite grann och ber mig sedan krysta på nästa värk. Två krystvärkar senare sa det plopp och jag fick upp Theo på bröstet. Kändes jättekonstigt att det nu var klart, varken jag eller Seb hade riktigt hunnit med. Vet att jag tänkte: ska jag inte ha mer ont nu??? Skum känsla. 02:08 är han född, från det att vattnet gått till födelse tog det 2½ timme. Nog för att dom säger att det går fortare med andra barnet men det här var nästan lite väl snabbt, tur att Seb inte jobbade natt. Tur att vi åkte när vi gjorde, spenderade 40 min på förlossningen så hade vi åkt senare hade det blivit förlossning i bilen:)